Vad är umgängesbegränsning?

Vad är umgängesbegränsning?

Umgängesbegränsning är ett beslut där socialtjänsten sätter gränser för kontakten mellan dig och ditt barn under LVU. Det kan handla om hur ofta ni får träffas, var ni får träffas och om någon från socialtjänsten ska vara med.

Umgänge är fortfarande huvudregeln

Även när ett barn vårdas enligt LVU har barnet och föräldrarna normalt rätt att ha kontakt. Socialtjänsten har ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare tas tillvara. Utgångspunkten är alltså inte att kontakten ska brytas.

Men umgänget måste fungera på ett sätt som är tryggt för barnet.

När socialtjänsten får begränsa umgänget

Socialtjänsten får bara begränsa umgänget om det behövs med hänsyn till syftet med vården. Det kan till exempel vara om kontakten skadar barnet, gör barnet mycket oroligt eller allvarligt försvårar den vård som barnet behöver.

En begränsning ska alltså inte användas som straff mot en förälder. Beslutet måste ha stöd i barnets situation och barnets behov.

Vad beslutet kan innebära

En umgängesbegränsning kan se ut på olika sätt. Det kan innebära att umgänget sker mer sällan, att träffarna blir kortare eller att umgänget bara får ske på en viss plats. Det kan också innebära att personal måste vara med vid träffarna.

I mer allvarliga fall kan kontakten begränsas mycket kraftigt under en period.

Du kan överklaga

Ett beslut om umgängesbegränsning ska omprövas regelbundet, minst var tredje månad. Du har också rätt att överklaga beslutet till domstol. Då får domstolen pröva om begränsningen verkligen behövs och om den går längre än nödvändigt.

Kort sagt: en umgängesbegränsning är ett formellt beslut som begränsar kontakten med barnet under LVU. Det får bara användas när det behövs för barnets vård och kan överklagas till domstol.

Behöver du advokat? Kontakta oss på ADVOKATCIRKELN: info@advokatcirkeln.se, 08-354 340.

Laghänvisning: 14 § och 41 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.